Världen har vaknat efter en helg av diplomatisk turbulens och militära signaler. Samtidigt som Putin förnekar Ukraina-förhandlingar testar Ryssland en ny hypersonisk robot och USA pressar Europa att ta över Natos beskydd. Här är vad du måste veta på måndag morgon.
Natos europeiska styrkor: 300 000 ·
Dagar sedan senaste attacken: 5
Dagens snapshot
- Putin förnekade Ukraina-samtal i tv-sändning (Reuters)
- Ryssland testade hypersonisk robot ”Zircon” från ubåt (BBC)
- USA kräver att Europa ökar försvarsanslag till 3 % av BNP (Politico)
- Ukraina rapporterade 12 ryska attacker under natten (Kyiv Independent)
- Ifall förhandlingsvägen är helt stängd eller taktisk retorik
- Om ”Zircon”-testet var en direkt provokation mot Nato
- Vilka europeiska länder som kan nå 3 % av BNP i försvar
- Hur Ukrainas motoffensiv påverkas av det diplomatiska dödläget
- : Putin avfärdar samtal
- : USA lägger fram försvarskrav i EU
- : Hypersonisk robot avfyras
- : Nato kallar till krismöte
- Natos krismöte i morgon kl 10:00 – väntas besluta om förstärkta östflanker
- EU-kommissionen lägger fram försvarsfondspaket på onsdag
- Ukraina planerar ny offensiv inom två veckor enligt underrättelsekällor
- Ryssland kan svara med fler robotattacker mot infrastruktur
Putins förnekelse – en taktisk kalkyl?
Vladimir Putin valde under söndagskvällens intervju att blankt förneka att några förhandlingar om Ukraina pågår. Uttalandet kom samma vecka som ryska källor signalerat möjliga diplomatiska framsteg. Reuters rapporterar att Kreml-tjänstemän i bakgrundssamtal sagt att ”inget är bestämt”. Analytiker ser mönstret: förnekelse på offentlig scen, lågintensiva kontakter bakom stängda dörrar.
”Putin använder förnekelse som ett vapen. Han vill hålla omvärlden i ovisshet samtidigt som han förbereder nästa militära drag.”
– Säkerhetspolitisk analytiker vid FOI
Samtidigt testades den hypersoniska roboten ”Zircon” från en ubåt i Barents hav. BBC bekräftar att roboten flög över 2 000 kilometer och träffade ett mål med hög precision. Robotens hastighet – över mach 8 – gör den svår för nuvarande luftvärnssystem att stoppa.
En räckvidd på 2 000 kilometer innebär att hela Nordeuropa, inklusive Stockholm och Köpenhamn, ligger inom räckhåll från positioner i Barents hav. Det faktum att testet genomfördes från en ubåt, en plattform som är svår att spåra, förstärker signalen till Nato.
Robottestet är inte bara en militär övning – det är en politisk markering. Ryssland vill visa att man kan slå mot Natos infrastruktur i norr innan alliansen hinner reagera.
För Ukrainas del innebär Putins förnekelse att man måste fortsätta planera utan diplomatisk utväg. Kyiv Independent rapporterade natten mot måndag om 12 ryska attacker, varav hälften med drönare. Den ukrainska motoffensiven, som förväntades i vår, kan nu komma att tidigareläggas för att utnyttja ett eventuellt fönster av rysk omgruppering.
Mönstret: Kreml pumpar ut kortsiktiga förnekelser samtidigt som man långsiktigt bygger kapacitet för fortsatt krig. Inget tyder på att Putin är redo att kompromissa – snarare att han satsar på att nöta ner Ukrainas och västs vilja.
USA:s Ultimatum: Europa måste ta betydligt större ansvar
Nya uppgifter från källor inom Pentagon, rapporterade av Politico, visar att USA i sluten dialog med EU och Nato kräver att de europeiska medlemsländernas försvarsanslag höjs till 3 procent av BNP senast 2027. Kravet är en markant skärpning jämfört med den tidigare 2-procentsmålsättningen.
Enligt Politicos källor har den amerikanska administrationen tröttnat på att bära den tyngsta bördan för Ukrainas försvar. USA har hittills bidragit med över 75 miljarder dollar i militärt stöd, medan EU-länderna samlat ligger på cirka 55 miljarder.
Den underliggande frågan är om Europa kan och vill. Här är en snabb överblick av läget:
| Land | Nuvarande försvarsanslag (% av BNP) | Gap till 3 % | Förväntansgrad (2025) |
|---|---|---|---|
| Polen | 3,9 % | −0,9 % (redan över) | Hög |
| Tyskland | 1,6 % | +1,4 % | Medel |
| Frankrike | 2,1 % | +0,9 % | Låg |
| Sverige | 2,4 % | +0,6 % | Medel-Hög |
| Italien | 1,5 % | +1,5 % | Låg |
| Spanien | 1,3 % | +1,7 % | Mycket låg |
Tre länder, en tydlig skiljelinje: Polen ligger långt före, medan Tyskland och Frankrike – Europas motorer – halkar efter. Spanien och Italien är längst bort från målet och har signalerat motstånd mot att prioritera försvar framför välfärd.
Om Europa inte når 3 % kan USA enligt uppgift börja ompröva sina Natosäkerhetsgarantier för länder som inte uppfyller kraven. Det skulle innebära en grundläggande förändring av alliansens kollektiva försvarsprincip.
För Sveriges del, som nyligen gick med i Nato, innebär kravet att man måste öka anslagen med cirka 0,6 procentenheter – motsvarande ungefär 30 miljarder kronor per år. Med nuvarande försvarspolitiska inriktning är detta möjligt men skulle kräva prioriteringar inom andra utgiftsområden.
Natos krismöte och vägen framåt
Natos krismöte på tisdag, som sammankallats av generalsekreteraren, väntas hantera tre huvudfrågor: (1) responsen på det ryska robotprovet, (2) den amerikanska pressen på Europa, och (3) hur man kan stötta Ukraina utan att eskalera till direkt konflikt.
”Det finns tydliga indikationer på att Ryssland förbereder en ny våg av attacker mot ukrainsk energiinstrastruktur med målet att frysa landet under den återstående kalla perioden.”
– International Institute for Strategic Studies (IISS), rapport måndag
Samtidigt arbetar EU-kommissionen med ett försvarsfondspaket som ska presenteras på onsdag. Paketet innehåller bland annat gemensam upphandling av ammunition och luftvärnssystem, samt en fond för att finansiera militär mobilitet inom Europa.
De kommande två veckorna är kritiska. Om varken USA eller Europa kommer med konkreta besked på krismötet och EU-toppmötet, kan Ukraina tvingas till en taktisk reträtt på flera fronter.
För den svenska regeringen innebär den kommande veckan ett antal tuffa vägval. Försvarsminister Pål Jonson har tidigare sagt att Sverige ska uppfylla Natos målsättningar, men har inte specificerat hur snabbt. Med USA:s nya krav på 3 % av BNP blir tidshorisonten en politisk het potatis.
Summan av kardemumman: Den transatlantiska länken prövas som aldrig förr. Ryssland testar Natos gränser, USA testar Europas vilja, och Ukraina betalar priset. Under denna vecka formas konturerna av den säkerhetsordning som ska gälla för resten av 2025.
Relaterad läsning: Vad kostar ett frimärke 2026? Pris, porto och svar · Lediga jobb Region Norrbotten – guide 2025
insiktsbladet.se, familjesidan.se, minnessidor.fonus.se, landsortstidningen.se, fonus.se, fonus.se, nlt.se, fonus.vareminnesider.no, kundservice.nlt.se
Vanliga frågor och svar
Varför förnekar Putin att Ukraina-förhandlingar pågår?
Analytiker bedömer att Putin använder förnekelse taktiskt för att hålla omvärlden i ovisshet samtidigt som Ryssland förbereder nästa militära drag. Offentlig förnekelse kan också vara ett sätt att vinna tid och försvaga Ukrainas förhandlingsposition.
Vad innebär USA:s krav på 3 % av BNP i försvar?
USA har i sluten dialog krävt att europeiska Nato-länder höjer sina försvarsanslag till 3 procent av BNP senast 2027. Detta är en skärpning från tidigare 2-procentsmål. Om Europa inte uppfyller kraven kan USA enligt uppgifter ompröva sina säkerhetsgarantier.
Hur påverkas Sveriges försvar av det nya läget?
Sverige ligger i dag på cirka 2,4 procent av BNP i försvarsanslag. För att nå 3 procent krävs en ökning med motsvarande 30 miljarder kronor per år. Det är möjligt med nuvarande försvarspolitiska inriktning men skulle kräva prioriteringar.
Vad är betydelsen av Rysslands robotprov?
Roboten Zircon är ett hypersoniskt vapen som kan flyga i över mach 8 och har en räckvidd på 2 000 kilometer. Testet genomfördes från en ubåt i Barents hav, vilket innebär att hela Nordeuropa ligger inom räckhåll. Det är en militär och politisk signal till Nato.
Vad innebär Natos krismöte för Sveriges del?
Krismötet väntas besluta om förstärkta östflanker och kan påverka Sveriges försvarsplanering. Sveriges försvarsminister har inte specificerat hur snabbt Nato-målen ska uppfyllas, men USA:s 3-procentskrav sätter press på regeringen.
Relaterade artiklar
Oscar Karlsson är reporter på SverigePosten och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.