77 procent av spelandet inom licens – regeringen utreder ny grundprincip

Av Viktor Holm Söderberg · ✓ Granskad av Anna Lindberg · Uppdaterad 2026-06-21

Spelinspektionen rapporterar att 77 procent av den kommersiella spelmarknaden omsätts via licensierade aktörer, samtidigt som regeringen tillsatt en utredning som kan förändra själva fundamentet i svensk spellag. En övergång från licensplikt till betalningsblockering undersöks.

Senaste artiklar

Skattefri spelvinst eller nationell suveränitet? Lindman-domen 20 år

Den svenska spellagens bärande princip: licenskrav

Sedan omregleringen den 1 januari 2019 vilar den svenska spelmarknaden på principen att allt spel som riktar sig till svenska konsumenter kräver en svensk licens enligt spellagen (SFS 2018:1138). Endast aktörer med tillstånd från Spelinspektionen får marknadsföra och erbjuda spel. Olicensierat spel är i lagens mening en överträdelse som kan leda till straffansvar och vite.

Principen bygger på en kombination av konsumentskydd och marknadskontroll. Genom att endast licenshavare omfattas av krav på Spelpaus.se, insättningsgränser och obligatorisk rapportering, har lagstiftaren velat skapa en reglerad miljö där spelare kan känna sig säkra. Spelinspektionen är sedan 2019 tillsynsmyndighet med uppdrag att övervaka efterlevnaden.

Kanaliseringsgraden – andelen spel som sker hos licensierade bolag – har enligt myndighetens årsrapporter stabiliserats runt 77 procent (2023), efter en topp på 80 procent under pandemiåren. Det innebär att nästan var fjärde krona spelad i Sverige sätts in hos olicensierade sajter, trots att de formellt saknar tillstånd.

Olicensierade aktörer utmanar rättssystemet

De olicensierade bolagen omfattas inte av svensk lag och kan därmed kringgå krav på ansvarsfullt spelande. Spelinspektionen har i flera rapporter pekat på att konsumenter som vänder sig till sådana sajter löper större risk för spelproblem, eftersom de saknar tillgång till Spelpaus.se och Stödlinjen (020-81 91 00). Samtidigt är den svenska rättsapparaten svag mot bolag som inte har verksamhet i Sverige – de kan endast stoppas genom domstolsprocesser eller EU-harmoniserad lagstiftning.

En dom från EU-domstolen (C-243/01, Gambelli) har tidigare slagit fast att medlemsstater får begränsa etableringsfriheten för spelbolag av tvingande allmänintressen som konsumentskydd och att motverka brottslighet, men att sådana begränsningar måste vara proportionerliga. Detta har lett till en lång rättspraxis där den svenska modellen vid flera tillfällen har ifrågasatts av internationella aktörer.

Kanaliseringsgrad för kommersiellt spel 2021–2023 (källa: Spelinspektionen)
År	Kanaliseringsgrad
2021	74 %
2022	76 %
2023	77 %

Under 2023 genomförde Spelinspektionen över 70 tillsynsärenden riktade mot olicensierade spel. trots detta fortsätter nya sajter att dyka upp, ofta registrerade i Malta eller Curaçao, vilket försvårar myndighetens möjligheter att agera.

hur nuvarande spellag tillämpas granskas löpande av Malta Casino utifrån svensk lag och EU-rätt.

Regeringens utredning: från licenskrav till betalningsblockering?

I april 2024 tillsatte regeringen en särskild utredare (dir. 2024:32) med uppdrag att analysera om ett byte av grundprincip – från licensplikt till ett system med betalningsblockering – skulle förbättra kanaliseringsgraden och konsumentskyddet. Utredningen ska redovisas senast den 1 maj 2025.

Idén har hämtats från den danska modellen, där olicensierade spelbolag inte kriminaliseras i sig, utan istället nekas betalningsförmedling via danska banker. Danska Spillemyndigheden (motsvarande Spelinspektionen) publicerar en svartlista och får sedan begära att banker och betalningsinstitut stoppar transaktioner till dessa företag. Resultatet i Danmark har varit en kanaliseringsgrad över 90 procent.

Regeringskansliets direktiv anger att utredaren särskilt ska belysa möjligheterna att införa en svensk betalningsspärr som komplement till licenskravet, eller i förlängningen som ett alternativ. EU-rättsliga aspekter – framför allt principen om fri rörlighet för tjänster – måste utredas noggrant. EU-kommissionen har tidigare uttryckt oro över att medlemsstater använder betalningsblockeringar på ett sätt som kan snedvrida den inre marknaden.

Konsekvenser för konsumentskydd och spelansvar

En övergång till betalningsblockering i stället för licenskrav skulle innebära en grundläggande förändring av ansvarsfördelningen. Idag vilar ansvaret på operatören att söka licens och efterleva reglerna. I ett system med betalningsblockering skulle istället bankerna och betalningsinstituten få en central roll i att förhindra olagliga transaktioner. Kritiker menar att detta förskjuter ansvar från spelbolag till finansiella mellanhänder, och att det riskerar att skapa osäkerhet om när en transaktion blockeras.

Spelinspektionen har i sitt remissvar till utredningen betonat att ett system med betalningsblockering måste kombineras med starka skyddsmekanismer för konsumenter, såsom tillgång till Stödlinjen och Spelpaus.se även om själva licenskravet förändras. Myndigheten pekar på att den nuvarande modellen, trots sina brister, har byggt upp en infrastruktur för ansvarsfullt spelande som inte får gå förlorad.

Spelinspektionen: kanaliseringsgraden stagnerar runt 77 %, vilket understryker behovet av förändring.
Stödlinjen (020-81 91 00) och Spelpaus.se är kritiska verktyg som måste bevaras oavsett ny grundprincip.
En EU-anpassning krävs för att blockeringar inte ska strida mot den fria rörligheten för tjänster.
En övergång skulle innebära att banker får ett utökat ansvar för att hindra speltransaktioner, vilket kräver lagändringar.

Samtidigt varnar forskare och organisationer som Stödlinjen för att enbart betalningsblockering kan skapa en falsk trygghet. Om blockeringen kringgås via kryptovalutor eller utländska bankkonton, kan risken för spelproblem hos utsatta grupper till och med öka, eftersom de då hamnar i en ännu oreglerad miljö.

Vägen framåt: proposition under 2026?

Utredningens slutbetänkande väntas i maj 2025. Därefter går ärendet på remiss innan regeringen kan lägga fram en proposition, tidigast under 2026. Om förslaget innebär ett byte av grundprincip kommer riksdagen att ta ställning till en ny spellag som kan träda i kraft tidigast 2027. Under tiden förblir den nuvarande licensmodellen i kraft, med de brister som lyfts fram.

Parallellt med utredningen har Spelinspektionen skärpt sina krav på licenshavare. I en föreskrift från november 2024 (Spelinspektionens föreskrifter om ansvarsfullt spelande, SIFS 2024:10) införs krav på att alla licensierade bolag måste erbjuda spelare individuella spelgränser och en tydlig spelpausfunktion. Detta visar att myndigheten försöker stärka den nuvarande modellen – samtidigt som lagstiftaren överväger att överge den.

För spelarna är budskapet tydligt: oavsett vilken modell som väljs kommer behovet av skydd och information att bestå. Stödlinjen (020-81 91 00) finns dygnet runt för samtal om spelproblem, och Spelpaus.se erbjuder möjlighet att stänga av sig från allt licensierat spel.