SVT senaste nytt Ukraina – uppdateringar om kriget

Få nyhetsbilder har påverkat svenskarnas vardag så direkt som kriget i Ukraina. I över två år har SVT:s rapportering blivit en daglig källa till uppdateringar om frontlinjer, militära beslut och politiska signaler som påverkar Sveriges säkerhet.

Krigets start: 24 februari 2022 ·
Uppskattade dödsoffer: över 100 000 (enligt Pentagon) ·
Antal flyktingar: över 6,5 miljoner ·
Ryska militära förluster: över 100 000 (enligt Pentagon)

Fem nyckelfakta om konflikten som ger bakgrund till läget.

Hur går kriget i Ukraina idag?

Vad har hänt den senaste veckan?

Enligt SVT:s analys (public service-bolag) från 28 maj 2026 knyts Sverige allt närmare Ukrainas försvar – bland annat genom diskussioner om att skicka JAS 39 Gripen. Samtidigt rapporterar SVT (public service-bolag) den 2 juni 2026 om växande kritik inom Ryssland mot krigföringen och en oro i de ryska leden.

• Striderna fortsätter med hög intensitet i Donbas, där Ryssland genomför offensiva operationer (SVT:s karttjänst).
• Civila mål i Charkiv har träffats – antalet dödsoffer är inte bekräftat av oberoende källor.

Var pågår striderna för närvarande?

Frontlinjen sträcker sig över flera hundra kilometer i östra och södra Ukraina. SVT:s datajournalistiska karttjänst (public service-bolag), senast uppdaterad 26 maj 2026, visar att Ryssland kontrollerar delar av Donetsk, Luhansk och södra Zaporizjzja. Ukrainska styrkor håller fortfarande ställningar i Charkivregionen och längs Dnepr.

Mönstret: Frontlinjen har rört sig långsamt under 2026, men Ryssland vinner terräng i Donbas medan Ukraina fokuserar på att försvara nyckelstäder.

Sammanfattningen: Kriget är långt ifrån över. Den senaste veckans händelser bekräftar att båda sidor förbereder sig för en utdragen konflikt, där svenskt stöd och allianser spelar en allt viktigare roll.

Vem är starkast, Nato eller Ryssland?

Vilka resurser har Nato jämfört med Ryssland?

En jämförelse mellan Natos och Rysslands militära styrka visar en tydlig obalans – men inte på alla områden.

Mönstret: Nato har överlägsen flygvapen- och sjöstyrka, medan Ryssland har en numerär fördel i artilleri och marktrupper i Ukrainas närhet. Skillnaden i försvarsbudget – 10 gånger större hos Nato – innebär att alliansen kan upprätthålla en långsiktig kapacitet som Ryssland inte kan matcha.

Hur ser Natos militära överlägsenhet ut?

Natos snabbinsatsstyrka, med cirka 40 000 soldater redo att förflyttas inom 48 timmar, är en central komponent. Sveriges säkerhetssamarbete med Ukraina (Regeringen.se) understryker att Nato kan agera snabbt vid ett angrepp mot en medlemsstat. Samtidigt har Ryssland visat att de kan mobilisera stora markstyrkor, om än med höga förluster.

Slutsats: Nato är militärt starkare totalt sett, men Rysslands kärnvapenarsenal och artilleriövervikt gör att en direkt konfrontation skulle få förödande konsekvenser. Sveriges Nato-medlemskap stärker alliansens närvaro i Östersjöregionen.

Vad har Ukraina som Ryssland vill ha?

Vilka naturresurser finns i Ukraina?

Ukraina är en av världens största exportörer av solrosolja och en betydande spannmålsproducent. Enligt SVT:s bevakning (public service-bolag) av Ukrainas ekonomi är jordbrukssektorn central, men landet har också stora fyndigheter av kol och naturgas i Donbas. Krimhalvön ger kontroll över viktiga sjövägar i Svarta havet – en strategisk knutpunkt för energi- och varutransporter.

• Ukraina stod för cirka 10 % av världens vetexport före kriget (enligt Reuters analyser).
• Donbass kol- och gasfyndigheter uppskattas vara värda hundratals miljarder kronor.

Varför är Krim och Donbas strategiskt viktiga?

Krim är Rysslands enda varmvattenhamn som inte är isbelagd på vintern. SVT:s karttjänst (public service-bolag) visar att Rysslands kontroll över Krim sedan 2014 har gett dem baser för svartahavsflottan och möjlighet att blockera ukrainsk sjöfart. Donbas – med sin industri och energitillgångar – är den ekonomiska motor som Ryssland vill införliva för att stärka sin egen ekonomi.

Konsekvensen: För Putin handlar det inte bara om land – det handlar om att återupprätta en rysk inflytandesfär och samtidigt försvaga Ukrainas självständighet.

Hur många soldater har Ryssland kvar?

Hur stora förluster har Ryssland lidit?

Enligt Reuters (internationell nyhetsbyrå) och officiella uppgifter från Pentagon har Ryssland förlorat över 100 000 soldater i döda och sårade. Storbritanniens försvarsministerium (UK MoD) uppskattar att Ryssland i april 2024 hade förlorat cirka 450 000 man totalt (döda och sårade). Det betyder att den ursprungliga yrkesarmén på cirka 150 000 veteraner i stort sett är utplånad.

• Ryssland har tvingats mobilisera reservister och värnpliktiga för att fylla luckorna.
• Enligt SVT (public service-bolag) den 2 juni 2026 finns tecken på missnöje inom de ryska leden – propagandaexperter talar om ”oro i ryska leden”.

Kan Ryssland mobilisera fler soldater?

Ryssland har en teoretisk möjlighet att mobilisera upp till 2–3 miljoner män, men det skulle kräva omfattande samhällsomställning och öka risken för inre oro. Säkerhetspolisen (svensk säkerhetstjänst) bedömer att en utdragen mobilisering kan skapa politisk instabilitet i Ryssland.

Konsekvensen: Rysslands armé är numerärt stor men sliten. Kvaliteten på de nyrekryterade trupperna är lägre, vilket gör att Ukraina – med västligt stöd – kan hålla stånd vid fronten.

Är det stor risk att det blir krig i Sverige?

Vad säger Sveriges militära underrättelser?

Den 18 mars 2026 publicerade Säkerhetspolisen (svensk säkerhetstjänst) ett uttalande om att hotet mot Sverige är i konstant förändring. Myndigheten bedömer att den säkerhetshotande verksamheten från Ryssland kan komma att öka – bland annat genom hybridattacker, desinformation och spionage. Någon omedelbar militär invasionsrisk bedöms dock som låg.

• Sverige gick med i Nato i mars 2024, vilket ger säkerhetsgarantier enligt artikel 5.
• Enligt Regeringen.se (svensk regeringskälla) har försvarsanslagen ökat till över 2 % av BNP.

Hur påverkar Natos utvidgning Sveriges säkerhet?

Natos utvidgning till Finland och Sverige har stärkt den nordiska försvarsgemenskapen. Sweden Abroad (svensk utrikesförvaltning) angav den 16 mars 2026 att regeringens främsta utrikespolitiska prioriteringar är stöd till Ukraina och ökat tryck på Ryssland. Samtidigt har SVT:s analys (public service-bolag) lyft fram att Gripen-plan i Ukraina skulle göra Sverige till en huvudaktör i försvaret mot Ryssland – och därmed öka landets strategiska betydelse.

Slutsatsen: Risk för öppet krig på svensk mark är fortsatt låg, men hotet från hybridkrigföring och rysk underrättelseverksamhet har ökat. Försvarsberedskapen höjs, och civilförsvarets rekommendationer om beredskapslager uppdateras.

Tidslinje över kriget

• 24 februari 2022: Ryssland inleder fullskalig invasion av Ukraina (enligt SVT:s tidslinje).
• April 2022: Ryska styrkor drar sig tillbaka från Kievområdet – ukrainsk motoffensiv.
• September 2022: Ukraina återerövrar stora delar av Charkivregionen.
• 2023: Sommaroffensiv med västliga stridsvagnar – långsamma framsteg.
• 2024: Fortsatta strider längs en utdragen frontlinje – inget avgörande skede.

Bekräftade fakta och oklarheter

Röster från ledare

”Ukraina behöver luftvärnssystem nu. Varje dag med försenat stöd kostar civila liv.”

– Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, i en kommentar om västligt stöd (enligt president.gov.ua)

”Natos stöd till Ukraina är robust, men vi måste vara beredda på en långvarig konflikt.”

– Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, under en presskonferens (citat återgivet av Reuters)

”Sveriges säkerhetsläge har förändrats dramatiskt. Vi måste investera i både militär och civil beredskap.”

– Pål Jonson, Sveriges försvarsminister, i en intervju med SVT Nyheter (public service-bolag)

Relaterad läsning

• Nu knyts Sverige ännu närmare Ukrainas försvar – SVT:s analys
• SVT:s karttjänst om kriget i Ukraina – aktuell lägesbild

Relaterad läsning: SVT:s karttjänst om kriget i Ukraina · Nu knyts Sverige ännu närmare Ukrainas försvar

Vanliga frågor